Tankeställare
Jag hörde en gång;
Man blir inte fri. Man slår sig fri.
Restaurangträning med pappa
Tjoho!
Igår kom pappa och hämtade mig efter 14.30 målet. Färdvägen blev en liten snurrig en med landning vid kista C. Där åt vi god middag och jag fick lite kläder & smycken av bästa pappan i världen :)
Jag åre någon räkwook och pappa lasagne, vi båda var nöjda med det vi t0g, och jag lyckades peta i mig lite även om ångestfaktorn var hög..
Efter lite affärer åkte vi hem, pappa skulle packa inför helgresa och jag gick till mamma där det blev kvällsmål, tårar och omfamning i tröst-försök ..
Idag vaknade jag till en ångestladdad frukost, men vi fixade det tillsammans med lite olika saker. Vi bakade bröd, plockade och skalade äpplen. Åkte till Elgiganten för att hämta ut min nu lagade dator, köpa HDMI kabel och ngn fjällen-grill. Justeja lunch innan det också :) sen mer äppelskalning, äppelbullar och äppelkakor..
Middag, promenad, kvällsmål och film senare är jag snart redo för säng!
Sov bäst :)
Uppdatering !
Hej!
En vecka har snart gjort sitt och jag har knappt skrivit ngt här.. Veckan har varit jobbig men nu väntar belöning i form av permission. Mycket har ändå hänt;
I tisdags kväll var underbart fina Jennifer och cicci på besök <3 så länge sen jag träffade dem, hur fint som helst! Även om jag ogillar placeringen på mig..
Pepp pepp ut i livet!
I onsdags fick jag och Therese permis efter middagen för att titta på bio, snabba chash 2. En kväll jag sent kommer att glömma! <3
Vi har fått en ny patient vilket ledde till att jag fick byta säng så gårdagen spenderades mycket åt förflyttning av saker.. Men det gick bra :)
Idag har vi haft bildteori eller vad sjutton de nu kallar det. Man skulle skapa ngt utifrån ordet "blomma".. Blev ngn slags tavla.. 0ch imorse startase morgonen med att fira Therese som
Fyller hela 22år! Grattis!! Hon fick en liten present jag fixade förra helgen över permission :)
Nu är det lunchvila, 14.30 mellanmål sen åker jag med pappa på restaurangträning :)
Ha det bäst så återkommer jag snart ;)
Tomatutveckling
Hah bara ääälskaaar min pappas engagemang till sin Lilla tomat!
hemma
hola polla!
sitter i pappas rum och dricker ND för att han ligger i sängen och 'sover'. direkt efter frukosten stupade han ner bland lakanen igen. hah stackars, här blir han uppdragen tidigt. det värsta var nog ändå att pappa är så skeptisk och misstänksam att han trodde att jag fuskade bara för att jag åt upp mackan fort.. nu kommer han säkert säga det till min behandlare. känns fördjävligt när man försöker trots ångest och tjockhetskänslor,, jaja..
nu är näringsdrycken klar i alla fall och om någon timme åker vi tillbaka och jag vill bara vara hemma ..
botten vs toppen
försvinna. ibland en ofrivillig utväg, eller en frivillig smitning från ett fördjävla liv och självhat. vad mer hemskt att en ångest så stark som livets väg får dig att höra en lättnad om du väljer att kasta ankar. sjunka ned till botten och stanna där. rosta sönder och bli en del av vågornas nedre skvalpande.
hur vet man då vad man ska lyssna på? jag vill inte dö, bara ta en paus. ett litet brake från denna kamp som jag snart inte längre står ut med. jag vill bli frisk, men jag är orolig att orken tryter. jag känner framsteg men också starka band som håller mig kvar i de tankar som egentligen inte är mina. bara den jävla parasitens fel.
jag har varit på botten, dock vet jag inte om jag någonsin upplevt toppen. dags att prova det kanske? jag försöker.
Dipp dropp down
Jävla dippdagar och mindre permissioner. Ååh..
H.a.t.a.r m.i.t.t l.i.v.
tomatberättelse i repris!
Hola amigosar!
såg att mitt tomat-inlägg var lite snurrigt, så tänkte finskriva lite. hah..
det var nämligen såhär (kanske inte låter lika kul i skrift som in action, med minspel och tillhörande humor).
men i alla fall;
pappa hade fått en tomatplanta som färdats i en varm bil från uppsala till stocholm. han gav sig fanken på att lyckas odla den lilla plantan. ute har den stått medan pappa försörjt den med både vatten och sol.
till sin glädje såg han en tomat växa fram och blev ännu mer exhalterad över att få ut en röd tomat från plantan.
när jag var hemma nu, var tomaten på plantan väldigt stor och fin - dock grön och omogen - men absolut påväg till en fin röd tomat.
på kvällen ringer två grannflickor på dörren och sa att de råkat kasta över en boll på vår baksida, tack och lov uttryckte sig pappa - att bollen inte kommit på tomatplantan. men när pappa kastar över bollen tillbaka till granntomten träffar han precis på kanten så att bollen studsar rakt ner på tomatplantan och fram till fötterna rullar den stackars gröna fina tomaten.. stackarn kom in med tomaten mellan tumme och bekfinger - med lite hängande läpp och sa "min tomat!.. :( " han försöker nu återta växandet genom att lägga den fint i fönstret för lite sol.
hah stackars, han såg så ledsen och snopen ut när han kom in genom dörren med sin ända fina kämpande tomat!
not strong enough
riktigt jävla jobbig dag..
och som grädden på moset - riktigt jävla svullen.
om man inte skulle veta skulle jag nog få frågan om när min baby skulle anlända till jorden. både psykiskt och fysiskt jobbigt. jag orkar inte mer nu. jag har ingen motivation längre. jag vill bara inte, min hjärna är för hårt styrd.
jag kommer aldrig att ta mig ur detta helvete. en ständig kamp i för många år. friskheten för abstrakt för att känna att livet finns där. kroppen är stor, men huvudet är som en liten studsboll. i alla fall hjärnan. jävla LPT.
Hah!
Måste brättat en rolig sak här som inträffade under min permissen !
Vi börjar från böjab;
1. Pappa hade fått en tomatplanta från Uppsala.. Han tog hem det och vårdat det som en bebis lilla godsedjur ;)
Hur som haver fanns det en ganska stor (ensan), något oätlig än dock..
Ett par tjejer kom och plogade på dörren, frågade om de kunde hämta - självklart! :) men när pappa ska kasta över den hamnar den bang bom på staketet och raka vägen ned till plantan ... Som då rullade fram..
Hah minen när han kom in och visare.. Stackarn som han sltigt fast en massa fjunt och blaffs..
Nu börjar jag bli lite trött, märkS nog när jag... Vet inte vad jag skulle skriva..
Puss!
lördag morgon
godermorgon i ottan,,inte, eller jag har varit vaken sen sex. hunnit färga och dusha håret,fixat frukost - dragit upp pappa ur sängen som sällskan (somför i övrigt ligger och sover igen), plockat in och ut disk. duktigt va? ;)
när det kommer till sovandet är det något som inte verkar falla madam i smaken..tss.
som sagt, pappa ligger i sin säng och sover, jag halvligger ner i soffan med värmekudde.
klockan tolv ska jag vara tillbaka på enheten, och jag vill iiiiiinnnnttteeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee.
jaja, nu är det som det är tyvärr. eller nej, jag viíll verkligen inte tillbaka.. blöh.
Permis :)
fredag
tjoho alleman!
dagen rullade på ganska deppigt, men efter ND;n hade vi 'bildterapi' som avledde de negativa tankarna en aning.. klockan tre kom far min för samtal och taxiagerande för mig. det blev åter igen ett besök på mataffären innan vi åkte hem och lagade mat. lillebror var med och det gick ganska bra,.. åt en cirkus halvportion + en hel näringsdryck. blev räkor, kokt potatis och sås. (skulle ta chilisås men råkade såklart ta fel.. taco-sås a la HOT. hah! typiskt mig..
det bästa var nog att lillebror var med och storebror ringde mitt i maten, så då fick jag prata lite med honom ocskå :)
kan inte minnas senast jag åt med någon.. en vanlig middag liksom. snacka om att det är på tiden. känns skönt att vara hemma också. ligger i soffan framför TVn och OS med pappa, efter en halvtimmes lugn och fridfull promenad. :)
nu är det ett mål kvar innan sova i egen säng, skönt :) varje permission för mig längre och längre bort ifrån viljan att vara på enheten. säger inte att det är ett dåligt ställe, bara att jag absolut inte tycker om att vara där.. menmen,. hoppas att tiden går fort och att jag snart är ute i livet igen.
det är fredag kväll och jag borde stå med locktång och smink inför en utgång, men icke. här sitter jag i mjukiskläder och ångest över mat i magen som en varm vetekudde försöker lindra.. menmen, nu är det som det är.. dumma :(
(ja jag vet, har absolut inget tålamot gällande detta. vill bara att det ska ta slut nu nu nu!..)
hoppas att ni har en fin kväll :)
Huller om buller är min melodi!
Hoppar lite mellan dagarna, hah. Men så får det bli! Idag har det inte hänt sådär jättemycket precis.. Fördrivit mig, vilket inte gjorde så mkt eftersom hela dagens måltider verkar ha varit lite sena.. Efter ND's gick jag och en jättefin tjej ut på våran 30min promenad, var fint :) sen lunch. Efter det sydde jag en vetekudde till min lilla vän här på avdelningen som som uppmuntran i det jobbiga..
Sen mellis, efter det - samtal direkt överlämnad till fina Linda som stod utanför dörren och ville hälsa på :) vi fick gå ut en stund och vad tror ni händer?! Jo vi tappat bort oss igen?! Och är inte tillbaka förrän timmen senare och en annan fick slänga sig in i matsalen! Men det var väldigt fint att se sin älskade barndomsvän med ett mående att komma ihåg träffen (hon hälsade tydlige. På mig två ggr på Psyk vilket jag inte har något minne Av.. )
Mycket bra avslut på den kvällen! Fick även e jättefin berlock (tror jag att det är...) som bo sitter på mitt armband :D
Puss och sov gott alla!
vad var det som hände egentligen?
[tisdag]
jani.. för att göra en lång historia kort; vi börjar med tisdagen. morgonen till på köpet - stod och handtvättade lite kläder och missade näringsdrycken kl 10.00. skulle få ta den på kvällen, hemma. fick två flaskor att stoppa ned i ryggsäcken, vilket jag även gjorde.
15.00 skulle mamma komma och hämta upp mig. 14.30 hade vi mellanmål - då kom en behandlare och sa att jag var tvungen att ta näringsdrycken innan jag åkte. kruxet var att jag redan ställt in mig att ta den på kvällen, och kunde bara inte ställa om i hjärnan. låter säkert som en bagatell i de flesta öron, men näringsdrycker är oerhört ångestladdade för mig, därför fick jag panik. mamma kom och jag grät. de ställde in permissionen om jag inte drack upp. tillslut, när jag satt och tog på mig skorna tog jag den i typ en klunk och slängde glaset i väggen. [tur att musklerna inte är de biffigaste så att glaset skulle gå sönder..] fick torka upp lite bottenslam från glaset och sen gick jag ut därifrån. arg som ett bi, rent av FÖRBANNAD: ångestladdad upp över öronen och allt kändes bara hopplöst.
stackars mammas särbo fick inte ens ett hej i bilen, jag satt bara tyst, still, arg och tårarna rann. samma sak med min grane som bara skulle säga "hej" till som jag bara vände ryggen till och kastade mig upp på rummet för att lugna mig. [rummet var/är för i övrigt fint då mamma & lillebror piffat till det, tack] :)
middagsladdningen var borta och ersattes istället av två näringsdrycker. men lite bättre blev det när lillebror kom hem och gav mig en kram! :) jag, mamma, P. och robin spelade monopol på kvällskvisten. jag var tyvärr sämst och förlorade stort när jag hamnade på mammas norrmanstorg gatan med hotell på. 40.000 hade inte jag.. istället värmde jag mina värmetofflor i micron och la mig i soffan framför TVn.
[onsdag]
kvällsmålet gick bra och onsdagen började med frukost ute i solen med mamma, mys. ville inte tillbaka till enheten - men tyvärr var det ett måste och jag hann precis innan min första restaurangträning. vi var en del patienter + två behandlare som gick till en lunchrestaurang. cecarsallad med kyckling för hela bunten. efter det skulle jag gå till filmaffären och lämna tillbaka ett par hyrfilmer. slutade i kaos då jag såklart lyckades tappa bort mig, hah..
fick ringa enheten och fråga om vägen. sen en liten flicka under paraply som gick med mig till "södra station", sen var det telefon ända tills behandlaren på enheten kunde se mig och vinka ut genom fönstret. hah. valde såklart det bästa vädret - ösregn..
mer upppdatering kommer senare. har hänt mycket de senaste dagarna..
hoppas att ni mår bra där ute i alla fall :) ciao.
Så ledsen ..
Tårarna rinner ..
Glad dag men fruktansvärd kväll.
Ogillar mina föräldrar starkt just nu. Önskar så innerligt att jag bodde i egen lägenhet.
Förbannad
Världens helvetes start på en planerad bra permission. HATAR personalen på SCÄ. Hatar.
bordsflytt!
hej hopp!
tittar på på klockan är det bara morgon, men en annan har varit vaken länge, hah. lite sömn då jag ställde klockan för att se friidrott med nattpersonalen, men hur ofta är det OS liksom? ;)
började morgonen med att byta bord vid frukosten. nu finns det inga mer "uppgraderingsbord" att komma till, så nu sitter jag på den plats jag kommer att sitta på till utskrivning, peppar peppar! känns bra. det här ska vi klara av!
annars händer det inte så mycket här, några spelar spel, andra ligge rpå rummet och vilar. jag försöker ta mig ifrån alla tvångstankar så jag kan helt enkelt inte sitta still. springer runt som en liten iller. har till och med tvättat fyra linnen och två par trosor med handtvätt. vet inte senast jag tvättat, är lite bortskämd på den fronten. när jag inte är hemma skickar jag med mina föräldrar en smutspåse, är jag hemma - lägger jag smutstvätten i en hög i tvättrummet till mamma. har nog fått mina tvättkunskaper av pappa, vilket är 0.00 bra. tss..
idag har en ny patient anlänt som ska sova i mitt rum (ett rum på fyra personer). hälsat har jag gjort och hon verkar supersnäll, precis som alla andra på avdelningen. :) nej nu bara "okynnesskriver" jag (haha, kan man skriva så?).
nu ska jag gå och kolla om ronden är klar så jag kan se om veckoplanen gick igenom hos fru överläkare.
Ciao så länge ;)
mat med mamma
Hola *uppochnedvänt utropstecken*
idag har varit en helt okej dag. började med att jag själv fick lägga upp min mat på tallriken till frukost lunch, mellis och ja.. där blev klockan tre och mamma kom på besök. upp packning av kläder och diverse hudkrämer senare fick vi gå ut på gården för en halvtimmes promenad i sköna solen och friska luften. meningen var att hon skulle besöka mig i en timme.. som blev tre. för i planering av nya permissioner ingick mamma, så precis innan middagen föreslog min sjuksköterska att hon kunde äta här med mig. vilket jag med ett svagt godkännande gick med på. det är nämligen en typisk sak som jag gärna vill hinna förbereda mig inför, men det gick bra och nu har båda mina föräldrar varit med mig och ätit. dagen till ära, räkwook med sallad. well done deds. ;) vi fortsatte med samtal om kommande permissioner i veckan, och kanske egen utgång, om de går igenom hos överläkaren. känns bra. bra att det går framåt och inte bakåt eller stilla liksom. :)
hoppas att det går lika bra hemma hos mamma som det gjorde hos pappa i helgen. vet att det kan bli lite "strängare" i detta hushåll vilket känns lite oroväckande, men det ska nog gå bra..
nu är det endast ett mål mat kvar för denna dag och efter det ska vi se film här på avdelningen.
Bilder från prideparaden :)
PRIDE
hallå där! :)
vaknade hemma vilket både var ovant och otroligt skönt! frukosten gjordes i ordning för att ätas 08.20. pappa är en riktig sömntuta och det var nästan så att jag fick dra täcket av honom för att han skulle gå upp, men tillslut så.
var fint att äta frukost med honom, gick bra det med och alla mat"situationer" var avklarade och jag kom tillbaka till enheten med ett stort leende på läpparna. skillnad tyckte behandlarna då jag varje dag påverkas och eggas av sjukdomes baksidor (okej, det finns ingen framsida(iaf inte ljus) sida av ätstörningar. sooo, don't go there säger jag bara!! SÅ INTE VÄRT DET. har jag förstått nu, med även en insikt i att jag behöver hjälp för att bryta mina ohälsosamma mönster. men nog om det.
pappa skjutsade mig tillbaka lagom till näringsdrycken. dagen har gått fort och helt plötsligt var vi framme vid både lunch och mellanmål. efter den sistnämda måltiden var vi några som fick tillåtele att gå tilll mariatorget för att titta på den fantastiska PRIDE-paraden. jag som varit så ledsen och nere för att jag skulle missa den, när jag gått med i paraden fyra år i sträck. det var jättekul att vara där och dessutom fick jag träffa mina fina vänner som stod med mig för att senare hoppa in i paraden igen när jag var tvungen att gå tillbaka till middagen. himla bra dag må jag säga. hoppas att den fortsätter så, peppar peppar.
nejmen det var en väldigt bra permission och pridebesök som visar vad jag både missar, men även vad som väntas i samband med friskhet. jag vill inget heldre nu än att komma tillbaka ut till livet och lägga alla dessa fasansfulla och farliga år av en ätstörd vardag. ush och fy vilket slöseri med tid, liv, ork och upplevelser.
jag vill ut till jobb, utbildning och ja.. livet helt enkelt.
har det väldigt kämpigt här på enheten med att tillåta maten stanna kvar i magen, vilket fortfarande är en himla jobbig känsla. men nu vet jag att det kan gå och uppenbarligen (förhoppningsvis?) sköter jag mig ganska bra då min permissionsansökan gick igenom :) märker bara på detta inlägg att jag dagen till ära är lite gladare och hoppfull idag. :) bra va?
nu är det en dryga 40min tills kvällsmålet, sista etappen för idag. det ska vi klara av, eller hur? jaa :)
PS. har lite braiga mål på vägen, som belöning. bland annat; har gnagt på en ny tatuering ett bra tag nu (jadu mamma, om jag ändå var under arton skulle du få din vilja igenom, men tji fick du - jag är snart 22år!!) hih.. visade pappa en bild och han hade inget negativt att säga, mer än att jag ska vänta ett tag. men han tyckte den var fin. så inom en snar permissionstid sker det nog. längtar :) imorgon ska jag även få börja med att lägga upp maten på egen hand, hoppas att det går bra. i så fall ännu ett steg i rätt riktning, samt snart byte av bord! :) åh vad det känns bra att det går framååååt. PEPPARPEPPAR..
kramen till alla ni fina människor där ute! <3
Kvälls :)
doktorn och första permis
hej hopp!
dagen började som sig bör - med frukost. efter samlingen hade jag dock riktigt ont och blod letade sig upp genom strupen, munnen och in i papper. inte kul, eller det är nog mest jag som blir "rädd". men klockan halv elva tog jag och en behandlare färdtjänsttaxi till karolinska sjukhuset för en magundersökning.
specialisten sa att det förmodligen är förstoppning och åter igen ändras min medicinlista. om det inte fungerar blir det sjukhus och lavemang,, allt man kan göra är att hålla en tumme, eller två.
missade lunchen på grund av en gastronomi (eller vad det heter) som endast kunde genomföras efter fyra timmars "fasta", men kom tillbaka lagom (lite sen) till 14.30 mellanmålet. heh..
16.15 kom bästa pappa till enheten för samtal med överläkaren, sen fick han äta middag tillsammans med mig, vilket gick överraskande bra. efter vilan åkte vi hem, vilket innebär min första permission (WIHIIII).
på hemvägen stoppades vi dock i trafiken när en blixt just slagit ner i ett träd så att det låg som ett hinder rakt över vägen. men tack vare trottoar - kom vi förbi. vidare till ICA (som för i övrigt byggts om sedan jag var där sist) för mathandling och vet ni vad? mitt i allt träffar jag på den gladaste och bästaste jennifören!! åh vad glad jag blev!! :D
nu har vi ätit kvällis (känner mig lite stolt, tvivlade lite på det. bitit av mina sparade naglar i oro) men det gick bra! nu ska jag bara se till att fixa morgondagens frukost!
annars blir det fortsatt OS-tittande!
snart sova dock.. hoppas att ni haft en bra kväll och att natten blir densamma :)
andra augusti
dagen började BLÄ och magontet vägrar verkligen att lägga sig. går på morfinbaserade preparat bara för att lyckas ta mig igenom dagen. lunchen var jättejobbig och jag spydde. typiskt. blod har även det kommit upp.. men men, undersökningar är ju gjorda och personalen fortsätter med att tala om för mig att det "inte är farligT" för att lugna. vvi får se vad morgondagens läkare säger..
eftermiddagen blev dock bättre då halv tre mellanmålet gick bra och solen höll i sig när jag fick gå ut med en behandlare + en patient ut och spela Kubb. vann en gång när jag spelade en mot två. ;) efter det sydde jag mig en vetekudde som jag tänkte mig skulle få premiär nu efter kvällsmålet. gud så skönt att dagen snart är över..
middagen var dock även den skitjobbig (ursäkta språket), men den stannade i alla fall i magen. lite sura uppstötningar, men fick medicin mot det. lite "babel" - tittning har vi även hunnit med även om jag satt med näsan i fotpallen framför fotöljen på grund av smärtan. men men, det kommer säkert flera tillfällen..
imorgon kommer pappa hit för samtal och middagsätning. sen beroende på vad doktorn säger kanske jag får permission imorgon efter middagen till lördag klockan tio (ND). *hoppashoppasHOPPAS* orkar inte med det här stället längre och måtte middagen går bra!
nu ska jag tillbaka till mitt rum och spela wordfeud med faster min :) trevlig kväll alla!
svar på kommentar del 3
Postat av: Jennie
Stackare!! Vad tror de de är med magen? Kan de hitta något? Du får i dig mat ändå hoppas jag? Har de andra inlagda lika mycket besök av sina föräldrar som du Denise? Hoppas magen är bättre idag och att du slipper ha ont! Puss & kram J
svar; de säger IBS, irriterad tjocktarm. men har fått en tid imorgon kl 11.00 till en specialist som ska undersöka magen och hjälpa till med vad personalen kan göra för att hjälpa mig.. så vi får se vad som sägs under morgondagen.. jadå, är det något man får i sig här så är det mat..... ush.
varken mamma eller pappa har varit här så jätteofta, men jag vet att de alltid bara är ett samtal ifrån. det är både skönt, uppskattat och fint att veta :) <3 men ja, de andra får besök lite då och då, annars har de flesta permissioner lite hur som, och då åker de och träffar sina nära och kära..
tack :) massa pussar och kramar till dig, storebror och brorsbarnen! <3
Postat av: s åh fina fina :( Hoppas magen skärper till sig. ifall det inte ger med sig, skulle sond underlätta tror du? Det kanske inte är lika stor påfrestning för kroppen
svar; ushnej sond är nog det sista jag vill ha, och näringsdrycker. känns så onaturligt och är så ångestladdat. på sös fick jag fnatt när jag såg ordet "glukos" på dropp-påsen och slet ut slangen som satt fast i min hand. störtgrät verkligen i panik och ångest.. blä.. då har jag nog heldre ont, eller jag vet inte.. jag skulle bara vilja slippa skiten..
update
hej allihoppa!
förlåt att jag seg på att skriva, men igår hade jag verkligen en skitdag. min mage gjorde så j*******vla ont, och ingen trodde mig. jag låg på golvet och skrek, drog mig ur pansargrepp från manlig personal och tvingades motvilligt ner i en rullstol. allt gick bara fel. jag grät mig igenom varje måltid för att ju mer jag åt, ju ondare fick jag.
de sa att de tog min smärta på fullaste allvar, tryckte i mig massa olika mediciner för att "testa". jag låg under täcket i min säng, grät oxh svettades av kramperna. det blev tvunget en dusch innan middagen, samt byte av kläder.
grät i telefonen med mamma, som satt i uppsala med sin syster. varav hon ringde vidare till pappa och bad honom åka till mig, vilket han gjorde. 19.30 kom han och gjorde kvällen lite lättare. ush. nu drar vi ett sträck över den dagen. fy bubblan.
jag är så arg också för att jag missar PRIDE, som sagt ... :( alla ni som går till pride - festa och tjoah för min del också, lova det. så ses vi där nästa år ;) jag ska bara ta mig igenom detta sjukdomshelvete.
ha det bäst alla fina läsare :) CIAO!
svar på kommentar 2
Postat av: Madeleine
Hur lång tid är man inlagd? Är det en viss vikt/BMI som sätts eller vad går de efter? Har du fått bra kontakt med dina medpatienter, jag hoppas det för din skull och jag önskar du mår mycket bättre snart.. på alla sätt. Själv har jag kämpat med svår anorexi i över 26 år och har nu ingen hjälp alls trots BMI på under 11. Läkarna vet inte vad de ska göra eller om de kan göra någonting längre.. ge inte upp hoppet för det vill inte jag heller göra, även om det många gånger är svårt. Bor ensam. *kramar*
Svar; hur länge man är inlagd är individuellt men de säger att snittet ligger runt 3månader. BMI:t har en betydelse om man måste sitta i rullstol och vid aktiviteter måste man ha BMI 14 om jag inte minns fel. nu är det dock inte så många aktiviteter pga sommartider vilket bidrar till semester för de flesta..
alla här (både behandlare och patienter) är jättesnälla, så man kommer snabbt in i gemenskapen (pepparpeppar). sen blir det ju självklart svårare om man väljer att ligga inne på sitt rum hela dagarna, men ändå - jag skulle vilka säga att man lätt kommer in i gemenskapen, som sagt :)
men lilla vän :( kan du inte söka till någon ätstörningsklinik.. din kropp kommer nog inte orka så mycket mer i det skicket.. jag säger samma sak till dig - ge inte upp. livet finns där ute. man måste bara ge sig fan på att ta sig dit och verkligen gå in med vilja och bestämdhet. jag vet att du klarar det om du bara vill - ingenting är omöjligt,
kom igen nu tjejen, jag tror på dig :)
massa styrkekramar <3
svar på kommentarer om 'capio vs. scä'
Har de upplåsta toaletter hela tiden på scä? När jag va där var det låst 1 h efter frukost, lunch och middag (som man då hade 30 resp 45 min på sig att äta). Mellanmålen minns jag inte om det var låst eller ej. Tror inte det men de började nog med det sen... Eller så var det 30 min men som utökades till 1 h...