Idag bara skiter jag i allt vad kalorier heter !!

Ångestdag

Godmorgon alleman!
Imorse var jag på "el-chocks" behandling för fjärde gången här .. Jag får sådana minnesluckor att folk runt omkring mig får sig ett gott skratt. Hah bra att man kan roa någon ;)?

Nu har jag precis PRESSAT i mig frukosten.. två näringsdrycker och en macka. Håller på att sprängas !!

Nu till det lite mer roliga - Igår köpte pappa en ny almenacka till mig, eftersom att jag glömmer allt nu, tss.

Han är lite gammalmodig och kallar gay-människor för "buppisar". Han tycker absolut inte illa om någon, han har bars inte förstått det där om att man blir kär i en person och inte i ett kön.. :)
Hur som haver var almenackan han köpte bara PRIDE-färgerna ;)

Den värsta är nog att känna hur varje dag blir jobbigare och jobbigare.
Och till råga på eländet - veta att det kommer fortsätta vara så, dag för dag..

Tänker tillbaka på min.. Bästa dagen i mitt lov, so far ;)

Motivationen sjönk lite .. Min bästa lillebror tar atudenten och här ligger jag i en sjukhus säng, bakom låsta dörrar och vita väggar.försökte mig på en liten permis men der gick de inte med på.

Fan vad jag ångrar allt som stoppat det normala livet. och OJ vad jag klandtar mig själv, jag ville ju så gä, hut allt blir är jag stolt över bror, vi får fira sen :) igen.lillebror - önskar dig den lyckligaste av dagar!

Tappning efter tappning, nu är vi där igen. Men jag förstår bättre nu, stressen. Ovissheten och ett enda svar som jag kan acceptera. För ett nej kan jag inte ta. Hela kroppen spänner och låser sig på grund av oron.

0ron att missa min lillebrors student för en jävla ätstörning.

Efter en morgontrip till röntgen sitter jag åter igen på kirurgavdelningen.. Se om de ser ngt, men jag känner mig lite skeptisk till det efter 5st (om inte fler) sjukhusbesök de senaste 8-9v.. Så det blir nog samma svar - "vet inte vad det är för fel. Beror nog på din äs"

Hopplöst fall min mage ..
Hah vilket toppenhumör jag verkar vara på va? ;) pappa var iaf här idag på fika, hade med sig dator och lite kläder.. :)

Nu väntat jag på besked från SCÄ om fredagen går att fixa .. jag villvillVILL så gärna.. :(

Morgonen började lite halvbra med riktiga buksmärtor efter frukost. Blev en tappning på 7dl, sen akuten resten av dagen. Tillbaka på avdelningen nu, och middagen är intagen..

Jag kämpar. Det är svårt att se en framtid, men jag vill så gärna medverka på lillebrors student och urspring, han får mig att kämpa. Älskade lillebror.

Dumma. Jag vill bara här ifrån nu. Hade sådan ångest att efter en nål i rumpan fick vi kompromissa lite med maten, ett glas nyponsoppa blev det i stället för näringsdryck à la 300 + yoghurt à la 200. Jag vill bara här i från, som sagt. Det enda som får mig att kämpa just nu är att jag kanske kanske får vara med på lillebrors studentdag, skulle betyda så mycket.
För i övrigt pressas jag i mat dagarna i ända. Yack. Jag vill hem.

Bild; jag i december 2008.

Jävla rullstolsskit. Nu är jag tillbaka i den sen någon dag tillbaka. Mitt liv är inget liv. Jäklans psyk.
Dessutom kmr jag RULLA ut härifrån.

Helveteskväll igår, kan inte släppa. Kan inte göra något bra av det dåliga som hänt.
Motivationen är i botten, jag orkar inte mer. Jag vill inte ens till SCÄ nu. Jag vill bara hem.. Hem till mitt liv !!

Fortfarande på psyket, men hade samtal igår och inom loppet av 10 dagar läggs jag in på slutenvården i stan (SCÄ).. Är tillbaka i rullstolen vilket känns pyton. Har precis ätit klart mitt kaloriintag för dagen, så då slipper jag i alla fall tänka på att bli mer matad. Ush.
Jag har även hunnit med en trip till domstolen då jag överklagade LPT;t eftersom att jag är frivillig till slutenvård. Aja, får se vad som händer nu..

Jävla skitliv.

Känner mig fortfarande som om de tjocks repen kramar hårt kring mlna brister och armleder. Händerna är blåa, armarna likaså.. Inuti är jag tusen bitar.

Jag är så sönderstucken att tre olika läkare frågade mig om jag brukade initiera droger. Istället för förklaringar på mina bukproblem får jag frågor om vart som är lättast att sticka för blodprov. Det slutade med foten.
Jag orkar inte mer. Hamnar ngn jag känner på psyk kommer jag göra ALLT för att få den personen till ett annat ställe.

Pappa var här idag i àlla fall, så jag fick sitta ute i solen i några minuter med honom och personal. Mammas desperata telefonsamtal gav mig ökad 24/7 vak när jag precis blivit av med det. S k i t .

Fast på psyket med LPT. vill inte mer nu. Vill bara hem hem hem !

Ps. Första dygnet på intensiven skulle det stå. (vet inte hur man ändrar på mobilen) hah IQfiskmås på mobiler..?

Hej!
Nu äre svårt att hänga med. Lagom är bäst, det förstår inte jag . För mycket ångest ledde till ambulans och magpumpning. Ett dygn på medicinen, tre på medicin, några timmar på psyk akut, natt på psyk och nu inlagd på psyk med LPT "i väntan på plats" på äs-klinik. Ush vad livet suger just nu.
Försökte smita, men inte ens jag kunde ta mig förbi sex armar och två låsta dörrar.. Jag är sjuk i huvudet.
Hoppas att ni är smartare än jag jag vill ha ett liv nu..

Vila i frid världens bästa morfar <3