Blickar tillbaka, läser rader skrivna av mig. Skillnaden skriker - då & nu. Dippar finns och idag ser jag det så tydligt. Det är skillnad på att må dåligt och att vara sjuk. Världen som jag levde i var min egna, något jag tillverkat för att slippa den verklighet jag trodde skulle trasa sönder mig. Tog saken i egna händer och bäddade min egna grav, utan att förstå. Röster från mitt huvud drog mig ned mot golvet samtidigt som omvärlden bad på sina bara knän, att jag skulle ta emot deras hjälp. Jag föll och kom inte upp, accepterade inte samtidigt som jag gav upp. Utvägen var igenväxt, från de träd jag själv planterat. Jag brottades mot dubbelmoral samtidigt som jag inte kämpade för det friska. Jag föll, men reste mig igen.