Riktningens frånvaro

Jag lever och jag lär, men jag är inte här. Vill hitta min väg, vara i mig själv. Jag förlorade för så länge sen, gick vilse. Utan en blick på kompassen, ritade jag min egna karta. Utan att sudda, målade jag över varje dike. Broar blev teoretiska och havet frös till is. Dagar passerade, men tiden stod still. Jag fick börja om på nytt, bränna och slänga. Askan finns i luften och minnena med den. Jag ville förinta det svarta och fick det vita. Ett blankt blad, tomhet och det bländande mörka. 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: