igår var jag glad över att få komma hem, men trött.
jag var svullen och hade bara ångest över min kropp som var upplåst som en ballong. skämdes för det jag hade gjort och bara låg i min säng, fullt påklädd. mamma åkte iväg en stund, kom tillbaka med en "gissip girl Box", temugg och linne till mig. som om jag fyllde år, fastän det enda jag gjort varit så fel. jag tackar och bockar, men mådde väldigt dåligt.

framåt kvällen kom min pappa och hämtade mig. växlade säte i bilen med lillebror som sprang in till mamma. placerade mig i min säng hos pappa istället, tryckte in en av skivorna i CD och la huvudet på kudden.
pappa kom in lite då och då, jag startade om filmen två gånger och spolade tillbaka tre.. hehe.

senare kom han tillbaka och återberättade gårdagen. alltifrån badrumsgolvet till diverse läkemedel i handen, och det var där mitt minne svek. min farfar dog för två dagar sedan. det var en syster på samma sjukhus som kom och hämtade honom. nu när jag kom in med ambulansen var det samma syster som kom och hämtade mig, och hon kände igen pappa. vad är oddsen? måste varit en hemsk upplevelse.. ingen plats eller omständighet man vill återuppleva, speciellt inte med tanke på vad som hände med farfar den natten..
när jag nästan somnat kom pappa och satte sig under mina täcken vid min fotända. jag gav honom några kuddar och han vilade ögonen på TV;n. han skakade mig på axeln några timmar senare och frågade om jag sov, han ville att jag skulle sova i hans säng. den är egentligen inte så skön, men jag gjorde det för hans skull. så att han också fick sova utan att k'nna att han behövde springa in till mitt rum och kolla till mig hela natten..

jag ställer då alltid till det,..