weekends.


helg. helg. de flesta gillar sådana. jag ogillar dem så stört mycket att jag nästintill hatar dem. det är som nätter utsträcka i 48 sammanhängande timmar istället för 8, eller vad nu en natt bör bestå av.

de flesta helgsysselsättningarna jag hört talas om är sköna dagar, avslappnande kvällar, mys eller världens röj, roliga fester och utgångar. sköna och långa eller hårt dunkande huvuden på söndagsmornar som påminner om dagen innan.

mina tidigare helgar bestod mest av träning, tävling och matcher. senare började festandet tränga sig på, men blev lite styrt av tävlingsperioderna. helt plötsligt var jag sjuk och fyllde 18år på dygnsvården. kom ut fullt myndig och började utforska krogen. fick inte träna något, vilket bidrog till mer fritid och jag började leva lite mer för första gången. kom aldrig ut ur min sjukdom, men höll ändå kvar. uppskattade det som var kul och försökte tillåta mig vara med på det mesta, ha roligt. gick om sista året på gymnasiet och fick lite annat att tänka på. tog studenten och började jobba, helahelatiden. träffade knappt någon av mina vänner då.. jobbet tog över till att jag satt på planet till australien. kom hem sjukare än jag någonsin varit. och nu är mina helger annorlunda igen. istället för att följa med mina vänner på fester och annat roligt sitter jag hemma med bestraffningar och ångest.

straffa straffa straffa. eller vad fasen det nu är som händer. jag vet inte, men ångesten är ibland så stark, att ibland gör jag saker jag kan styra lite bättre, ibland händer saker jag inte alls kan styra, eller ens kommer på förrän dagen eller timmarna efter, eller bara när jag superanalyserar allt.. äh. går inte ens att förklara. jag springer runt så mycket under veckodagarna, varjedag. sysselsätter mig och träffar vänner. vill inte vara själv en sekund. sen är jag slutkörd när helgen kommer. men TYDLIGEN klarar jag inte av att bara ta det lungt.... jag må sitta hemma. men det här tär mer. dessa hyss. dessa straff. denna ångest. detta ALLLT. orkar. inte.
har inget jag ser fram emot längre, inget jag längtar till eller vill göra. inget känns kul längre. inget. ush.



Postat av: jk.

du är så himla fin!

skulle vara intressant att läsa lite mer av din historia. i den grad du orkar, förstås.

din blogg ger mig verkligen jättemycket.

ta hand om dig! <3

2011-07-03 @ 23:26:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: