Dilemmat av nattetidens vakna timmar.

Och så är vi där igen, här. Det där sovadilemmat. Funderar och spekulerar lite i vad som kan vara så fel. Jag vill rata allt vad medicinskt tillvägagångssätt heter, vill slå mig fri och bara vara som vanligt. Vill inte läsa fler anteckningar i journalen, jag är klar med allt såntdär nu. Så..
Vill jag inte sova? Jag hatar ju nätterna något fruktansvärt, straffar jag mig igen eller tycker jag fortfarande att det är så otroligt tråkigt? Kan det vara så simpelt, enkelheten i att jag finner det ..tråkigt? Ja så måste det nästan vara. Vi bestämmer oss för det. Vet ju att jag egentligen behöver det, men vad fasen - ibland tar man av vänster fast kartan visade höger. Allt kan ju inte vara rätt från början. Det låter i sig som ett aktivt val av mig, men jag tror egentligen inte att det är så. Det måste finnas något annat bakom, och visst vet jag och förstår en del - det gör jag ändå. Men samtidigt ser jag viktigheten i att vända det. Måste lösa det här, precis som jag vill lösa allt annat. godtar inte att "det inte går". Den återstående frågan är då bara hur jag ska gå tillväga med det här, vart börjar man utan att riktigt veta vägen? Jag får väl ta de återstående vakna timmarna för att tänka på det. För det här är inte kul längre. Undra om jag är stressad, pressad eller orolig.må så vara, men ut ur det SKA jag. Jajjamen! 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: