Climbing ,.
Jag klättrar, tar mig upp & framåt. Det jag fokuserat på var fel, jag ritade upp vad jag inte ville eller skulle göra. Det där lilla lilla ordet försvinner dock så lätt. Varför inte istället tänka på det jag vill och ska göra?, tänkte jag. Vilket nu förblir mitt fokus. Otroligt dumt ibland, att man lyssnar på ord men hör inga meningar - ska utforska och pröva själv innan insikten sitter där den ska. Åter igen något som tar tid, varje jävla gång. 
Fastän det så många gånger är så tydligt och till synes enkelt, känns det som en snilleblixt när man står där ett steg högre upp. Då man lyckats både greppa och hantera de verktyg någon försökte ge dig. Är för mig ständigt ett frågetecken, hur många steg som krävs i en process. Tålamodet tryter och jag tror att jag är på gång, när det egentligen bara handlar om en liten del av det långa loppet. Men jag lever och jag lär, måste väl ändå vara det viktigaste?
Postat av: You know who
Dream on girl - you CAN do it!!