2013

Och det var det året. Vilka dagar må jag säga, och vilken nystart i livet. 
Början av året - ett helvete. Hade helt gett upp och trodde aldrig att jag skulle ta mig ända till 2014. Jag hade slutat kämpa, gav upp. Ville inte, men accepterade läget - jag skulle lämna jorden. Mitt fysiska liv var över, det fanns inte mycket kvar av mig och istället för livsglädje kändes det lättare att bara säga hejdå och somna in. 
Men min familj gav inte upp, aldrig. Dem gjorde allt för mig och vägrade att acceptera mitt till synes öde. Vad som än hände skulle jag få hjälp, dem kastade sig hejdlöst ut och krigade för mig, varje dag gavs åt att försöka återuppta mitt hopp. 
Några få månader in i året sa jag "ja" till en inläggning, en sista jävla gång. Jag var så trött och brydde mig inte längre, så vad spelade det förr roll? Jag gjorde det för min familj och vänner. 
När jag skulle skrivas in varnade dem mig för att jag kanske inte skulle klara det, aldrig tidigare hade dem sätt mig så sjuk. Trots specialbehandling vägrade kroppen att sammarbeta. Det var på håret men helt plötsligt vägrade jag att ge upp. Allt eftersom att jag blev starkare la jag i en högre växel. Om nätterna grät jag, om dagarna behöll jag masken. Jag ville inte se mig slagen, av mig själv. Jag började se framsteg och ljusglimtar. Oavsett hur många gånger jag föll, höll jag mig krampaktigt tag i stegen - jag skulle upp. Ända upp. Allt gick så snabbt - allt eller inget - helt plötsligt var jag bestämd. Det fanns ingen återvändo, jag var inte redo att gå än. Efter det vände allt, självklart inte utan kamp men jag var så envis oxh bestämd. Jag klarade det, jag tog mig inte bara över ytan och trampade vatten. Jag lärde mig åter igen att simma, ända in till stranden - upp på torra land och såg ljuset från ett helt annat perspektiv. Mitt 2013 har innehållit både sorg och glädje. Snedsteg och framsteg. Jag tog mig ur anorexin men föll in i ett ständigt latent beteende. Men nu var jag så stark, jag klarade mig. Mina vänner har lyckligt traskat sig tillbaka och jag har inte längre varit så insjunken i min egna värd, jag har varit närvarande och deltagit på ett helt annat sätt. Jag fick chansen att träffa en underbar tjej som gav mig många fina dagar. Har utnyttjat sl och sj till fullo. Tagit igen massa missad tid och ätit födelsedagstårta för
Första gången på sex år. Träffat nya människor och blivit en del av middagsbordet. Äntligen är jag fri! 
Med det vill jag säga - det går. Du kan om du vill och jag vet att du vill, innerst inne. Jag är fri, vilket jag nästan hunnit glömt bort hur det kändes. 2014 ska bli ett bra år! Hoppas att ni också får det :) GOTT NYTT ÅR PÅ ER :D 




Postat av: Kattis

Fan du är så jäkla bra!!!!!! En inspiration!!! Vill tro dina ord...
Önskar dig ett underbart 2014!!!!!!!!!!

2014-01-02 @ 21:45:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: