Den egna vägen.
Tolkningar. Vad skulle vi göra utan dem? Den ständiga oklarheten av personliga perspektiv. På gott och ont, ännu en omöjlig tankegång jag ständigt försöker ligga steget före i. Jag går sällan bakom någon, även om jag ofta står i skuggan. Vägarna jag väljer, avviker ibland från vad som förväntas av andra vara mina. Även då jag påverkas, är kompassen min. En abstrakt pil inte ens jag ser, men känner. Ingen kan ta på den, ingen kan ställa om navigationen. Men ibland sätts jag ur fokus, stannar upp - och ställer mig frågan om mitt val ansågs vara rätt. Frågan har ett evigt ekande ljud, vad spelar det för roll vad andra tycker? Så länge jag inte skadar och gör illa. Sen slår det mig, individen är unik men vi lever i ett samspel. Ibland möts våra vägar och man får någon att promenera med, ett tag. I dessa korsningar finns det en nödvändighet av människans respekt - därför sätts ibland ett frågetecken efter mina faktiska val, 'gick det bra för dig att jag gjorde såhär?'
Finner svårigheter i att formulera att egentligen ska man inte behöva oroa sig över vad andra människor tycker om en. Jag är jag och vill ni inte stå nära, släpp min hand och fortsätt gå med någon annan. Men det gör ont, att bli lämnad på grund av förutfattade meningar eller missuppfattade tolkningar. Ibland är det lätt att påverkas och falla för ett påfrestande tryck. Avleda sig själv från den stig man ville vandra. I många fall är andra människor värda att ställas om för, anpassa sig. Ett tillmötesgående är alltid uppskattat, men påverkar det dig negativt måste du vara stark. Det är ditt liv, du måste våga vara dig själv och leva ut det liv du vill.
Jag är ofta oroad för att bli dömd och missuppfattad - men man kan inte vara alla till lags. En mening jag på senare år upptäckt stämma - då jag alltid hållt fast den där handen för att aldrig av misstag göra illa. Trippat runt på tårna för att inte råka stampa. Vilket jag fortfarande gör. Men jag växer, jag lär och jag lever. Det gör vi alla. Ibland måste man tänka till, jag måste tänka till.