sista dagen hemma, igen.


en dag kvar hemma. eller ja, en eftermiddag och en förmiddag. jag vill inte tillbaka, jag skräms lite av mitt egna tänk, som är allt annat än stark. precis som jag, efter år av nedbrytning och inramat beteende har jag svårt att hitta ut. jag har kommit så långt att jag vet att jag behöver hjälp, självklart vill jag leva och bli frisk. jag hatar sjukdomen och orkar helt enkelt inte med det här. ändå tycks jag inte vilja ta emot hjälpen utan kamp. jag vet ju att det är så - att man själv måste kämpa som ett svin. men jag är så rädd och jag kan inte förstå för vad.

jag tror på en väg ut och ett friskt liv. men jag har börjat tappa tron för mig själv, hur kan jag säga att jag är beredd att släppa ätstöningen när jag drar ut så på behandligen. gör allt för att slippa, varför kan jag inte bara ta emot den behandling jag får. äta, vila och bara vara där. det borde vara skönt. jag önskar att jag kunde se mer..

jag måste sluta motarbeta.

det är så mycket jag vill få ut och säga, men det hålls tillbaka. jag borde kunna göra det här för min familj och vänner. det borde vara motivation nog, jag kan inte stanna i det här destruktiva. plåga mig själv och de som bryr sig. och visst skriver jag inte ut mig, även om jag kunde. visst åker jag tillbaka till enheten och trotsar allt, igen.
men jag måste hitta den där förbannade viljan att orka.

jag varken förstår, vill eller vet varför jag känner såhär. antagligen efter hur jag 1,5v hemma ser hur lätt jag faller tillbaka och hur fruktansvärt stark ångesten är .. 


Postat av: Jessica

Du är så jävla good enough som står ut och åker tillbaks. det ÄR tillräckligt just nu. Åk dit och tugga&svälj, det är ok och förväntat att hata det och vara motsträvig..det är ju sån sjukdomen är. Låt hjärnan få näring så själva människan DU orkar komma fram mer och få upp knytnävarna såsmåningom. Steg ett - råda bot på näringsbrist och undervikt, steg två - få ordning på tankarna steg tre - lära sig sina tankefällor och utveckla strategier så man inte trillar dit igen. Men det tar tiiiiid och måste få göra det också. I steg ett måste man inte ens vilja öht - klarar man inte att föra gaffeln till munnen blir det ju lpt och sond, så himla bra att det finns såna saker att ta till ändå..när alternativet är att dö..

2012-04-09 @ 19:48:28
Postat av: R

<333333333

2012-04-11 @ 01:35:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: