waffles


mamma till en liten deds; vad vill du ha för mat?
liten deds; våfflor

så lät det när jag var liten, varje gång jag skulle få tycka till om middagen. vad vi skulle ätor. våfflor blev det sällan, nästan adlrig. det tog för lång tid, mamma var alltid trött efter jobbet. det fanns ju en dag för våfflor. därför var det alltid mitt första svar. sen kom våffeldagen en gång per år. då fick jag mina våfflor!! :) gladaste ungen i stan och jag höll alltid koll på när den var. våffeldagen och julafton. 




idag är det våffeldagen. jag har inte hållt räkningen, inte längtat, inte sätt fram emot. nollställd. mer rädd än glad. det är värdelöst. allt är mest sjukt.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: