Bra.

Jamen bra.
Haft en hur bra fm som helst med luciatåg och fint fixa hos storebror med familj. Gillar stunder som dessa och pappa åkte hostig hem med mig. Var nöjd över promenaden och pepparkake-ungarna.

Nu, några timmar efter. Ligger jag på golvet. Spyr och gråter. Mamma kom upp och tryckte upp en bild på datorskärmen. Jag för tre år sedan. Sjuk, utmärglad och sängliggande. Well helldre där, helldre död än liggandes på ett golv och pina denna ätstörning dag ut och dag in. Det verkar inte vara slut än, men fan vad jag inte orkar mer. Nu.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: