den jobbigaste begravningen jag upplevt. en riktig rysare som inte borde behöva äga rum. hemskt, men vackert. ett fint avslut, adjö och hejdå.
möttes av en röd ros som placerades i min hand, den som jag senare skulle visa vägen till kistan, klump i halsen. kyrkan fylldes med hans favoritlåt, med U2. tårarna rann från släkt och vänner. en kyrka fylld till brädden, en kyrka med plats för 800 människor. han lämnade livet för tidigt, lämnade oss kvar med ett stort tomt hål, sorg och brustna hjärtan. men minnen lever vidare, och det är svårt att låta bli att le av dem. det kommer vi alltid bära med oss, glädjen och värmen du gav oss. alltid. alltid finns du i våra hjärtan.

vila i frid. <3



One man come in the name of love
One man come and go..

In the name of love
What more in the name of love
In the name of love
What more in the name of love
In the name of love
What more in the name of love...