hej alla barn (& vuxna?) !
precis hemkommen från psykologen. ger inte så mkt det där, tror dem fortfarande ser det hela lite som en mellanlandning. tror att jag är psykiskt instabil och ska ta mitt liv vilken dag som helst. tror de börjar förstå nu att jag inte är självmordsbenägen.. hoppas jag. ger heldre den tiden till någon som behöver den, i know how things can be. men men. hon frågade om jag ville ha något mer stöd därifrån, tänkte säga "nej", men det ser nog inte så bra ut. att tro att jag klarar av hela ätstörningsskiten själv och avsluta alla kontakter. om knappa 2v ska jag dit igen.
nu har pappa precis åkt iväg med fru till brostugan, fika eller lunchmacka, vad vet jag. men det är vad jag kan gissa på.. gäller det för mig att komma ihåg bussen till jobbet nu när pappa inte kan agera taxi eller ingen bil finns hemma som jag kan sno. är lite trött, ahha. natten var inte så lyckad. kroppen var svag och jag vill bara ha lite energi, gå upp i vikt. nu nu nu.
gick upp och drack lite juice. blev typ 2dl, kunde inte låta bli att tänka på näringsinnehållet. fick ångest. gick inte att sova. suck. ville bemästra mig själv, tänkte dricka lite mer "bara för att". men så blev det inte, inte förrän på morgonen. juicen är slut, så kan inte dricka mer nu. ångesten är inte lika stark men tankarna fortfarande lika förvirrade.. mamma smsar också. tjatar om matschema "du måste komma hit så att vi kan planera. du bara fortsätter att skjuta upp allt. herregud unge, du måste äta!!"
snart jobb nu -  ciao!